cocoilivet

2010-05-04 kl. 20:45

Tänk att man har en sådan längtan efter SOLEN...I helgen när vi firade valborg kan man då verkligen säga att solen lyste med sin frånvaro...huuva..! Men vi var ett tappert gäng som åkte till B-träsk och det eldades, grillades, vi umgicks och åt go mat. Hann med en riktigt lång promenad i vårrusket..Pratade och delade både tårar och skratt efter allt som har hänt på den sista tiden i våra liv..så mycket saknad och behovet att få dela sina känslor.
Det kan ju vara både jobbigt och härligt att prata, men efteråt så himla befriande!!
Känns alltid som man kommer varann mycket mer nära efter en riktig pratstund. Det härliga med livet är ju att man aldrig blir fullärd. Livet är som en lång resa som ständigt är på väg, ett livsverk där man alltid lär sig nya saker hela tiden.
Jag har alltid fascinerats av människor och tyckt det varit kul lära känna nya människor. Om jag tänker tillbaka på alla människor som man träffat under åren, alla impulsiva saker man gjort så har man alltid fått någon ny vän. Och vissa har man knutit en evig vänskap med. Tänk så många roliga stunder  man har haft och vad man har skrattat. Så underbart att få skratta...Ett skratt har brutit många murar och byggt många nya broar.
För att inte tala om endorfinkicken som ett riktigt skratt kan ge... Nästan i samma klass som att träna..nästan!




Nu har jag kört spinning ett tag, och det är så himla kul..jag är nästan i extas under passet! Sakta men säkert börjar "hela" jag komma tillbaka. Det måste vara balans i kroppen för att man ska må bra. Så nu är det snart dags att sätta PUMP-passet till träningsschemat och få hela "kitet".
När jag började med spinningen för ca 1 månad sen troddde jag att magen skulle öppnas igen, men helt otroligt "farbror Doktorn" har bara varit duktig på att sy. Det höll ihop och jag mår bara bättre och bättre!

Mitt kära TRÄNA har ju varit inne i en sk. renoveringsfas och snart så är det invigningsdax för ett helt nytt TRÄNA (datum ej satt) men fattar ni då kommer det bli så roligt att träna att man glömmer väl bort att gå hem!
Så ser ni någon förvirrad 43 årig "madam" på Tegssidan som ser "lost" ut så kan det vara jag som inte vet var jag bor när TRÄNA har stängt för kvällen! Men skicka hem mig då, lova??

En arbetskompis sa till mig efter min operation när jag kom tillbaka på jobbet och jag började känna mig piggare:
-Carina, nu ler du med ögonen igen. Den senaste halvåret har du lett men inte med ögonen. Nu är du glad i själen igen.
Inte konstigt tänkte jag. Jag har ju tagit bort det "onda" som gjorde mig såååå himla trött...så jag ler mer än gärna nu!



Jasmines namndöpning av sin lilla syster: När Jasmine var ca 1 år väntade jag vårt andra barn och vi hade inte kommit fram till vilket namn som den lilla bebisen i magen skulle heta. Nathalie hade jag alltid tyckt varit ett vackert namn, men vi ville ju ha fler namn på bebisen. En dag när Jasmine satt uppkrupen i min famn klappade hon på min mage och sa:
- Titta Mimmi! Så pekade hon på magen. Titta Mimmi!
Så fick bebisen i magen heta Nathalie Mimmi. Tack för hjälpen Jasmine, det var tur du hjälpte till!
Ps. I morgon (5/5) fyller min dotter Jasmine 22 år. Jag fyllde 22 år tre veckor efter jag hade fått Jasmine.
Häftigt, det kommer jag aldrig att glömma! Ds.

Kram på er härliga förmågor...och livsandar and keep on smiling....